Direktlänk till inlägg 29 juli 2014
Halvan är i en tidszon sju timmar från vår och jobbar och sliter, men lever samtidigt trevligt hotell- o restaurangliv. Jag kan följa hans öden och äventyr på Facebook. Ibland när han ska åka iväg på jobbresor så ser jag fram mot det. Tycker det ska bli skönt att vara ensam på riktigt och inte ensam på det viset som jag ändå alltid är när han är hemma och allt jag ser är en hösäck ihopsjunken framför datorn: det är Candy Crush, podradio, musikfiler och Candy Crush igen. Lagar jag nån mat som ska serveras genast försöker jag säga till: nu är det 10 minuter kvar till servering, men tror ni han kommer? Jag sitter sedan ensam framför tallriken och ser maten sjunka ihop. Han är en riktig Alfons Åberg. Så som sagt, det kan vara skönt att vara ensam på riktigt.
Men det är också med distansglasögonen på som jag ser och känner hur mycket jag älskar honom ändå.
Det där förbaskade Candy Crush!!! Det är djävulens påfund, så fast för nåt spel har han inte varit sedan ett spel som gick ut på att bygga en djurpark och fylla med arter för många år sedan. Men man ska väl vara glad att det inte är nätpoker.
Häng med till: https://wordpress.com/post/ohejdat.wordpress.com/4 ...
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 | 2 | 3 | 4 | 5 | 6 | ||||
7 | 8 | 9 | 10 | 11 | 12 | 13 | |||
14 | 15 | 16 | 17 | 18 | 19 | 20 | |||
21 | 22 | 23 | 24 | 25 | 26 | 27 | |||
28 | 29 | 30 | 31 | ||||||
|